1926 föddes Marilyn Monroe och ett kooperativ i Bohuslän
Sommaren 1926 var Sverige drabbat av en värmebölja utan motstycke och ledde Europas temperaturliga. Rykten hade börjat florera att SKF skulle starta en automobilfabrik på Hisingen under det latinska namnet Volvo. Stenhuggaren Henning Carlsson tänkte att namnet var lite väl högfärdigt när han gick mot den lilla baracken på Hovenäset, men gladdes samtidigt åt att 1926 sannolikt skulle ha två skäl att få en plats i historieböckerna.
Henning steg in på det lilla kontoret. När han tio minuter senare kom ut igen torkade han panna med näsduken och tittade ner på papperet i handen. ”Andelsbevis uti Andelsföreningen Bohusläns Kooperativa Stenindustri” var ord som förpliktigade. Samtidigt sköljde glädje och lättnad genom kroppen. Det är nu det börjar, tänkte han full av nyvunnen energi, och styrde stegen mot stenbrottet för att möta sina blivande delägarbröder.
Det hårda guldets dragningskraft
På Bohus Malmön anlades år 1842 ett av de första större stenhuggerierna och orten kom att bli ett epicentrum för landets stenindustri. Henning och hans kollegor hade länge arbetat för de stora stenbolagen som etablerat sig i norra Bohuslän. Bolagens snabba tillväxt i området under 1900-talets första decennier berodde på den goda tillgången på sten och inte minst bohusgranitens unika sammansättning, klyv- och formbarhet. Dessutom låg naturtillgångarna precis intill kusten vilket gav ypperliga fördelar vid export. Efterfrågan tycktes aldrig dö ut och från hela landet strömmade arbetskraften till, lockade av möjligheter till sysselsättning.
Ur kaos skapas gemenskap
Efter decennier med blomstrande affärer kom första världskriget. Stenindustrin som var beroende av sin export lamslogs fullständigt. Kriget tog slut, men dess efterdyningar med sina ekonomiska toppar och dalar ledde till kaos. Stenbolagen anställde och avskedade helt godtyckligt. Strejker, varsel och konflikter avlöste varandra. Till slut fick de nog. Henning och hans handlingskraftiga stenhuggarkollegor beslöt sig för att starta eget. Men ägandet skulle vara gemensamt. Och driften en kollektiv angelägenhet.
Styrelsen 1926
Kooperativet såg dagens ljus i början av augusti 1926 och gjorde sig snabbt ett namn som en kompetent, arbetsför och stabil leverantör av bohusgranit. Nya avdelningar växte upp längs kusten och de etablerade bolagen kunde inte längre blunda för arbetarkooperativet från Hovenäset. Som det skulle visa sig, överlevde kooperativet så småningom de allra flesta av stenbolagen.
Att utvecklas med känsla
Från 1926 till slutet av 40-talet bedrevs stenhuggeriet framgångsrikt med enkla maskinella hjälpmedel i små brott. Under 50- och 60-talet följde en period av stark teknologisk utveckling då bland annat den revolutionerande jetbränningsmetoden importerades från USA. Andra halvan av 90-talet kännetecknades av nästa stora uppgradering då närmare 60 miljoner investerades i en ny maskinpark, produktutveckling mm.
I takt med att verksamheten genererade överskott har nya enheter förvärvats. Ävja stenbrott köptes 1965 och flerdubblade uttagsmöjligheterna. 1998 tillkom Skärholmen och begåvade kooperativet med extra hög precision och kvalitet i förädlingen. 2007 köptes även fabriken i Rabbalshede och tillförde både produktionskapacitet och kunskapskapital. Dotterbolaget Bohusgranit AB är det senaste tillskottet i kooperativet och ansvarar för dess verksamhet gentemot konsumentmarknaden. Idag omsätter Bohusläns Kooperativa Stenindustri närmare 120 miljoner och fortsätter aktivt utveckla verksamheten tillsammans med de 70 anställda.
Och ändå. Över 80 år har gått sedan Henning och hans delägarbröder fick idén om en gemensamt ägd stenindustri. Oavsett teknologisk utveckling, investeringar och produktutveckling är det fortfarande i stenhuggarens hand den exakta kunskapen sitter. Det är när erfarna händer känner sig fram över en nyklyven yta och konstaterar var stenen har bestämt att mejseln ska sättas, som föremålets slutresultat avgörs. Nu precis som då.